Utmärkt
Det är något som många kvinnor i Sverige har levt med tyst. Att man ligger vaken medan partnern andas djupt bredvid. Att man vaknar klockan tre och börjar gå igenom morgondagens schema. Att man somnar trött och vaknar trött. Att man liksom har ärvt en sömn som aldrig riktigt går ihop.
Det visar sig att det inte är inbillning. Det är statistik.
Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät visar att 50 procent av svenska kvinnor har sömnbesvär, jämfört med 39 procent av männen. Och i åldersgruppen 45-64 år rapporterar nästan 57 procent av kvinnorna sömnsvårigheter, lättare eller svåra. Det är inte en liten skillnad. Det är ett mönster.
Frågan är varför. Och vad svensk forskning faktiskt säger om vad kvinnor kan göra åt det.
Indholdsfortegnelse
Det handlar inte om att kvinnor är svagare
Innan vi går in på orsakerna, är det viktigt att slå fast en sak. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sömn handlar inte om viljestyrka eller motståndskraft. Den handlar om biologi, samhällsstruktur och en blandning av faktorer som kvinnor lever med ständigt och som män ofta inte berörs av i samma grad.
Hjärnfonden lyfte 2024 fram att forskningen om den kvinnliga hjärnan länge har varit eftersatt. Mannen har historiskt varit norm inom medicinsk forskning, vilket innebär att vi vet mindre om hur kvinnors hjärnor faktiskt fungerar. Det gäller även sömn. Först nu pågår en ny studie vid Uppsala universitet som specifikt fokuserar på hur den kvinnliga menstruationscykeln och hormonella variationer påverkar sömnen.
Det här är värt att säga eftersom kvinnor som söker hjälp för sömnbesvär ibland fortfarande får svaret att det är något de bör hantera själva. Forskningen pekar åt något annat. Det finns konkreta biologiska och sociala mekanismer bakom skillnaden, och de går att förstå och i många fall göra något åt.
Hormonerna spelar en stor roll
Östrogen och progesteron är inte bara reproduktiva hormoner. De påverkar också sömnen direkt.
Östrogen tycks ha en skyddande effekt på sömnen. Kvinnor med högre östrogennivåer tenderar att sova bättre och vara mindre känsliga för sömnbrist. När östrogennivåerna sjunker, exempelvis under klimakteriet, blir sömnproblemen ofta tydligare. Det är därför så många kvinnor upplever att deras sömn förändras dramatiskt någonstans runt 45 års ålder.
Progesteron har en lugnande, sömnfrämjande effekt. När även det sjunker under klimakteriet förlorar kvinnor en av kroppens egna naturliga sömnstöd.
Och så har vi själva symtomen. Värmevallningar och nattliga svettningar väcker många. Enligt en undersökning från Womnis Klimakterierapport 2024 uppger nästan 7 av 10 kvinnor i klimakteriet att de besväras av sömnproblem. Det är en av de mest underdiskuterade hälsofrågorna i Sverige idag.
Men det är inte bara klimakteriet. Sömnen påverkas också av menstruationscykeln, där många kvinnor sover sämre dagarna före mens och under själva blödningen. Och under graviditet, särskilt sista trimestern, försämras sömnen för många kvinnor markant.
Det här är inte symtom på att något är fel med dig. Det är en del av hur den kvinnliga kroppen fungerar.
Den mentala belastningen som ingen mäter
Hormonerna är bara halva förklaringen. Resten ligger i livet utanför kroppen.
Jämställdhetsmyndigheten har gång på gång konstaterat att svenska kvinnor utför mer obetalt hem- och omsorgsarbete än män. I genomsnitt handlar det om nästan en timme mer per dag. Men siffran missar något viktigt: det så kallade projektledarskapet i familjen.
Det är hon som kommer ihåg att läkartiden är på torsdag. Hon som vet vilket barn som behöver nya skor. Hon som planerar middagar för veckan. Hon som har överblick över julklappar, syskonbarnens födelsedagar och vem som ska skjutsa vart. Det här är osynligt arbete som inte syns i statistiken, men det pågår i hjärnan dygnet runt.
Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, har uttryckt det så att kvinnor “ofta väljer bort sömn, återhämtning och sociala relationer då de känner stress över att balansera omsorgen om andra med arbete.”
Det här är inte en mjuk observation. Det är en mätbar konsekvens. När du läggst ner och försöker somna, är det ofta nu hjärnan börjar gå igenom listan. Vad ska barnen ha med sig imorgon. Glömde du att mejla rektorn. Måste handla mjölk. Bokar tiden hos tandläkaren imorgon. Den här typen av tankearbete aktiverar stressystemet och håller dig vaken, precis när du behöver lugn.
Arbetslivet pressar kvinnor hårdare
Det finns en till dimension som är specifikt svensk. Försäkringskassans data visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar har ökat med 25 procent mellan 2019 och 2024, och störst risk att drabbas av utmattningssyndrom har kvinnor mellan 36 och 45 år som jobbar inom vård, omsorg eller skola.
SCB-statistik som tidningen Arbetet har granskat visar att det är dubbelt så vanligt att kvinnor har sömnbesvär på grund av jobbet jämfört med män. Nära var fjärde kvinnlig socialsekreterare. Nästan var femte lärare. Höga siffror även bland sjuksköterskor och undersköterskor.
Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stockholms universitets stressforskningsinstitut och Karolinska Institutet, har konstaterat att de som sover sämst i landet ofta arbetar i kontaktyrken. Det är yrken där människor är centrum för arbetet, och där den emotionella belastningen är hög. Och det är yrken där kvinnor är överrepresenterade.
Det betyder att även om hormoner och mental belastning är delar av förklaringen, så bidrar också arbetsmarknadens struktur till att kvinnor sover sämre. Det är inte en personlig fråga. Det är ett systemfel.
Vad du kan göra åt det
Det finns gränser för vad du som individ kan ändra på direkt. Du kan inte fixa systemfel ensam. Men det finns konkreta saker som svensk forskning pekar mot, som faktiskt kan göra skillnad.
Ta klimakteriets sömnproblem på allvar
Om du är någonstans mellan 40 och 60 och din sömn plötsligt har försämrats, är det inte konstigt och det är inte permanent. Hormonbehandling kan vara aktuell vid svåra besvär, särskilt om värmevallningar och nattliga svettningar väcker dig. Prata med din vårdcentral eller en gynekolog.
Det här är ett område där det har skett en attitydförändring inom svensk sjukvård de senaste åren. Hormonbehandling tas på allvar igen, efter att ha varit nästan tabubelagd ett tag. Du behöver inte tugga ihop med besvären i tystnad.
Pimpa sovrumsmiljön för värmereglering
Värmevallningar och nattsvettningar gör sovrummets temperatur ännu viktigare. Försök hålla sovrummet svalt, runt 16-19 grader. Andningsvänliga material i sängkläderna, gärna bomull eller linne. En sovmask kan hjälpa när du behöver mörker mitt i ett sommarljust sovrum, vilket många i klimakteriet upplever som extra störande.
Sänk den mentala belastningen där du kan
Detta är svårare än det låter, men forskningen är tydlig: tankarna på obetalt arbete är en av de starkaste sömnstörarna för kvinnor i 30-50-årsåldern.
Ett par konkreta saker som faktiskt fungerar: gör listor på papper innan du går till sängs, så att hjärnan kan släppa det. Ha ett tydligt samtal med din partner om vem som äger vilken del av familjelivet, inte bara genomförandet utan också den mentala bokföringen. Det är ofta i den senare som obalansen ligger.
Skapa en buffert mellan dag och natt
Hjärnan klarar inte att gå direkt från full aktivitet till sömn. Ge dig själv 30-60 minuter där du gör något lågintensivt utan skärm. Läs en bok. Sitt i ett varmt bad. Lyssna på musik. Det är inte en lyx. Det är en del av hur kroppen ska kunna ställa om från det sympatiska till det parasympatiska nervsystemet.
Hantera ljud och ljus aktivt
Mycket av kvinnors sömnstörning kommer från lätta uppvaknanden under natten. En partner som rör sig, en katt som hoppar upp i sängen, en gata med trafik. Öronproppar speciellt utformade för sömn kan minska de små uppvaknandena som du knappt minns på morgonen men som ändå tar bort djupsömn.
Acceptera att den fysiologiska sömnen kan vara annorlunda
Forskning pekar mot att kvinnor i genomsnitt behöver ungefär 20 minuter mer sömn per natt än män. Detta är en genomsnittssiffra och varierar individuellt, men poängen är att din sömn inte måste se ut som din partners. Om du behöver mer sömn, är det inte ett tecken på lathet. Det är biologi.
Sök hjälp om problemet kvarstår
KBT-i, kognitiv beteendeterapi för sömnbesvär, är förstahandsbehandling vid ihållande insomni enligt Region Stockholms riktlinjer. Det finns idag tillgängligt via primärvården och Internetpsykiatri. Forskning vid Karolinska Institutet, ledd av bland andra docent Kerstin Blom, visar att behandlingen håller över lång tid och fungerar bättre än sömnmediciner på sikt.
Många kvinnor har gått igenom åratal av dålig sömn innan de söker hjälp. Du behöver inte vänta tills det är akut.
Det är ingen liten sak
Sömn är inte en lyx. Det är inte en personlig fråga om disciplin. Det är en grundläggande hälsofaktor som påverkar humör, kognitiv förmåga, hormonell balans, immunförsvar och risken för flera kroniska sjukdomar.
För svenska kvinnor är dålig sömn ett av de tydligaste tecknen på att något i livet behöver justeras. Antingen i biologin, eller i fördelningen av ansvar, eller i arbetslivet. Att ta sömnen på allvar är att ta hela sin hälsa på allvar.
Och det är inte heller en kamp man behöver utkämpa ensam. Det finns forskning, det finns behandling, och det finns konkreta saker som faktiskt fungerar.
Den första natten räcker inte. Men över veckor och månader kan det göra stor skillnad.
Källor
Folkhälsomyndigheten (2024). Nationella folkhälsoenkäten 2024, Varannan vuxen har sömnbesvär. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2024/november/varannan-vuxen-har-somnbesvar/
Hjärnfonden (2024). Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan.
Hjärnfonden (2024). Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn.
Jämställdhetsmyndigheten. Delmål 4, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Jämställdhetsmyndigheten. Ojämn fördelning av hem- och omsorgsarbete.
Arbetet (2017). Kvinnors sömnbrist ökar mer än mäns. Med Torbjörn Åkerstedt, Stockholms universitet.
Försäkringskassan, statistik över stressrelaterade sjukskrivningar 2019-2024.
